lördag 28 februari 2015

Sockerberoende



Ännu en gång har suget/beroendet fått mig i sina klor igen......
Min hjärna tycker att "bara lite" "bara idag" "bara nu" "det kommer gå bra"
"du kan sluta när du vill" - JO TJENA!? Vem försöker jag lura mer än mig själv?!
Vet ju att det inte stämmer. Men längtan och min förhoppning av att det ska stämma "DENNA GÅNG" får mig att äta godis, vanligt bröd och massa andra kolhydratbomber utan kontroll.
Ett skenande godståg är det bästa sätt som det kan förklaras på.
Är vägspärrarna väl sprängda finns ingen gräns för vad som hjärnan/suget vill ha.....
Att då höra från de som inte upplevt detta "men bestäm dig för att äta liiite, sen får det vara bra..."
känner mig som världen sämsta människa.  Vet ju att de inte förstår men ändå önskar jag att det kunde vara så enkelt, - att bara bestämma sig.
Skulle ju vara underbart om det kunde vara så.
Men min hjärna fungerar inte så. Skönt att då höra Bitten Jonssons föreläsning om att det handlar inte om karaktär eller att vara dålig. Det handlar om en förändrad biokemi i hjärnan som gör att vi som har ett svårt sockerberoende inte har kontroll över att sluta äta livsmedel som innehåller socker eller som förvandlas till ett sockerpåslag inne i kroppen. Bröd (vanligt, som du köper på Ica) är ju inte samma sak som en chokladkaka kan man tro, men inne i kroppen förvandlas vetet till socker och påverkar hjärnan på samma sätt som ex. kaffebröd, godis. Hjärnan får samma påslag och rus..........

SUCK
SUCK
SUCK
!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

ORKA bry sig.....IGEN???!!

Är så trött på detta.......Något måste göras. Har trott att jag kunde hantera detta på egen hand. För jag VET hur jag borde äta och inte. Men börjar inse att så inte är fallet. Behöver stöd och förståelse på samma sätt som en alkoholist behöver för att hålla sig nykter och inte falla tillbaka igen.
Har upplevt "socker nykterhet" under 4 månader förra året.....var helt underbart att inte ständigt känna ett sug och vara "klar" i huvudet. Vill alltid känna så.......

Någon/några fler än bara jag som har denna problematik är jag säker på att det finns.
Om så är fallet så tycker jag det är dags att vi träffas för att stödja varandra och hjälp varandra att komma ur detta svåra beroende.

Är du i samma situation eller känner någon?
Kontakta mig!!
anna_rundkvist@hotmail.com

tisdag 9 december 2014

En livlina....



Skapade denna blogg för några veckor sedan när jag var inne i en jobbig period med pmds och hade det väldigt jobbigt med mat/tankar och kroppen.

Har sedan dess låtit den legat på is eftersom jag kom ur det.....spydde en gång......handbromsen kom i och jag var återigen tillbaka på ruta 1 och strax efter de kom mensen gång.....Allt frid o fröjd.....Livet känns på topp igen och varför skulle jag ens skriva något här? Idiotiskt tänkte jag
Tänker jag alltid när man kommer ur "ruset" som bulimi och sockerberoende triggar och som pmds:en sköter "underhållet" på.....så att säga. Som ge bränsle åt detta störda beteende och tankesätt.

DET var då......detta är nu.....

Saker går inte enligt planen denna vecka och då är jag ute på otroligt farligt vatten igen.
En av mina tjejer är hemma med feber.....vilket innebär att jag inte kunde gå till skolan som var planerat. Antagligen blir det hemma imorgon också eftersom temp. går upp o ner. Vilket i sin tur innebär att jag missar en dag på mitt nya jobb. Vill inte missa. Vill inte verka lat. ÄR inte lat. Men hur ska de veta det, när jag precis har börjat? För många plumpar i protokollet o dominobrickorna börjar att falla. INTE på grund av pmds hormoner just nu. För att mitt planerade schema i huvudet inte går som planerat.....

Så dessa rader handlar just nu om att göra en avledande manöver. Att skriva ur mig allt som händer i huvudet och hur de påverkar mina känslor och min kropp.....att inte komma in i det svarta som får tag om mig och som jag inte kan bryta utan att gå hela vägen runt,

O mixen av alla tankar och känslor blir svårt att hantera.
Endast ätit lite soppa och känner mig tjock som en julgris......oftast kommer detta i samband med ägglossningen o känner då att jag kan leva på vatten och ändå ätit för mycket. DET handlar om hormoner.......men att detta händer redan nu, hör inte till vanligheterna så jag tar uteslutningsmetoden av vad som pågår i huvudet och känslorna just nu och inser att det återkommer när det inte blir som jag tänkt. Jobbigt och svårt att inte falla tillbaka i "gamla hjulspår" som varit med mig i snart 17 år. En nära vän sa till mig förra gången detta hände att jag måste skapa en ny cirkel.....den gamla är ju negativ, att jag måste skapa en ny - som bryter gamla mönster, tankar och beteenden. Han har så rätt. Så rätt att vi båda, - fastän vi bort på varsin sida av jordklotet kom på under samma dygn ovetandes av varandras ide att jag skulle skapa en blogg om detta. Att sluta skämmas för dessa problem. För ju mer jag skäms,- desto mer dominoeffekt får mina tankar och föder nytt bränsle. Jag kom på bloggen, Hans ide var att skiva en bok för att hjälpa andra i samma situation. Båda hade samma tanke, bara olika tillvägagångssätt.
Så det blev en blogg.

Om att inte skämmas mer.
Att stå för den man är, oavsett de kors vi bär på
Alla har "sitt" brukar vi säga
Och jag tänker ta första steget mot att inte låta mitt kors tynga mig längre

Denna blogg kommer vara min livlina när trycket inombords blir för stort.
När min vanliga "ventil" är att ta till mat och att kräkas för att kolla tillbaka på 0.
Detta måste få ett stopp!
Det har inte fungerat för mig fram till nu så varför skulle det göra det framöver?
Detta är mitt första steg mot att bryta den onda cirkeln som förföljt mig under mer än halva mitt liv.
Jag VILL må bra
Vill ha en sund inställning till mat
Vill äta sådant som jag vet min kropp mår bra av utan att känna att jag är sämre än
någon annan för att jag inte äter "som alla andra"

Detta är ett steg ifrån den gamla, förgiftade cirkeln
och steg mot en Ny, ljus o sund cirkel.

Tack Micke för att du stöttar mig i detta,
och för att du alltid finns här för mig oavsett vad som än händer.
★♥★♥★♥★♥